Krönika: Vänta, är jag en erfaren rugbyspelare nu?

Publicerat av Hammarby Rugby den

Måndagen den 6e maj 2019 tog jag mig till Skarpnäcks Sportfält för att delta i ”Rugbybönorna – Första damträningen” utan någon vetskap om hur rugby spelades eller hur en rugbyboll kändes.

Eventet hade delats i en träningsgrupp för kvinnor på Facebook, och i evenemanget var det 6 personer som tryckt i ”Kommer” och ca 25 som valt ”Intresserad”, jag själv valde att bara spara eventet i min kalender… Läskigt att binda sig så tydligt på Facebook… men mailade till damansvarige att jag tänkte dyka upp!

Amanda Hamfeldt

Vad jag minns var vi fyra, eller kanske bara tre(?), deltagare på träningen utöver tränarna Viktoria och Edona. Det satte dock inga begränsningar i upplägget, för det kördes på i snabb takt ändå. Exempelvis gjorde vi uppvärmningslekar med rugbybollen som passades åt alla olika håll i någon form av ”doppbolls”-liknande spel. Men det jag minns mest var att de inte var rädda för att låta oss prova på tacklingar, trots vår obefintliga erfarenhet! Vi tog det lugnt, långsamt och försiktigt, en ordentlig genomgång av teknik, start på knä och vi avslutade från fullt stående. Stoltheten i att våga tackla en främling, men allra mest att våga bli tacklad, var stor.

Sen kom jobb på annan ort, resor och annat i vägen och jag hann inte med en enda träning till under våren och sommaren, men det var något med Rugbybönorna som hade fastnat hos mig. Så medlemsavgiften betalade jag glatt tre veckor efter min första träning, beslutsam över att jag skulle fortsätta.

Inte förrän den 26e augusti var jag tillbaka, till ett helt rugbylag! Det hade börjat ett stort gäng tjejer, som hunnit träna ihop och lärt sig massor. Jag kände mig som en superduper-nybörjare. Det gjorde dock inget. Alla var positiva, ödmjuka för min och deras egen oerfarenhet, villiga att lära sig nytt, utvecklas för sig själva och för laget, och varje träning innebar en ny utmaning och ren glädje.

Nu har det gått 2 år sen min första träning, och det är häftigt att tänka tillbaka på allt som jag och laget har lärt oss sen dess. Aldrig tidigare har jag upplevt en sådan lagkänsla som Rugbybönorna skapat, aldrig känt mig så sedd av en tränare/coach, fått så mycket positiv feedback och tips och tricks att tänka och träna på, som i det här laget.

 

Älskar idrott

Jag har alltid älskat idrott, och har i livet lagt mest tid på ridning och fotboll. Ridningen blev för tidskrävande och svår att utföra i Stockholm. Fotboll spelar jag fortfarande, men efter ca 15 riktigt aktiva år är jag fortfarande en medelmåttig spelare. I rugbyn har jag på ett sätt hittat hem i idrottandet. Jag får hela paketet. Adrenalinet på min första rugbymatch var snäppet högre (betydligt mer kontrollerat) än de gångerna jag suttit på en vilt skenande häst. Snabbheten var lättare att nyttja med bollkontrollen i händerna än den på fötterna. Möjligheterna att få sätta en riktigt fin tackling på en motspelare som bara inte ska komma förbi, ger mer tillfredsställelse än att återigen ge frispark på grund av ett litet axeltryck på en något mindre fotbollsspelare. Lag- och Vi-känslan när ett helt lag följer efter bakom och skriker; ”Finns, höger!”, ”Finns, vänster!”, ”Driv, driv, driv, ner!”, ”Jag är med dig!” går inte att jämföra med någon sport jag utfört tidigare.

Förra sommaren spelade laget SM-slutspel i 7s i Malmö. Peter Lindblad tog fotot som visar Amanda in action.

Från en helt okej ryttare, en medelmåttig fotbollsspelare till en erfaren och duktig rugbyspelare i Allsvenskan vill jag uppmana alla att testa rugby. Lite extra vill jag vända mig till de kvinnor som lagt idrottandet på hyllan på grund av att du upplevt att din utvecklingskurva tog stopp någonstans efter tonåren: Kom till Rugbybönorna så ska du se att det finns många höga toppar kvar att nå!

Mest lockande med Rugbybönorna:

  • Finaste, härligaste, och bästa gänget kvinnor!
  • Givande åldersfördelning på 18-30+ år.
  • Utmanande, utvecklande, och välplanerade träningar.
  • Grymma coacher som ser dig, dina styrkor och svagheter.
  • Uppstyrd, ordentlig och bra förening.

Vickan och Edonas enorma engagemang för sporten, laget, och spelar-jag:et är beundransvärt och sätter en bra kultur hos Rugbybönorna.

Amanda Hamfelt
28 år, ny men också erfaren rugbyspelare

 

Är du nyfiken och vill prova? Våra träningstider hittar du i kalendern.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *